onsdag 15 april 2015

Föreläsning för Kungliga Krigsvetenskapsakademien


I dag har jag haft den stora äran att få vara gästföreläsare vid Kungliga Krigsvetenskapsakademiens sammankomst vid försvarshögskolan i Stockholm under rubriken "tankar för dagen".

Åhörare var bland annat Björn von Sydow, Mikael Odenberg, Peter Nordbeck, Jörgen Ericsson.

Ordföranden i KKrVA avd II, kommendör Bengt Lundgren sammanfattade mitt anförande så här:


Styresmannen Mikael Odenberg öppnade dagens sammankomst med att hälsa de ca 80 ledamöterna och inbjudna gästerna välkomna. Programmet inleddes sedan av dagens hemlige gäst, försvarsdebattören och bloggaren Skipper (Örlogskapten Niklas Wiklund) som under punkten ”tankar för dagen” gav sin syn på läget inom Försvarsmakten inför stundande Försvarsbeslut. Temat för Wiklunds framställning var ”i otakt med tiden”. Wiklund tog i sitt anförande utgångspunkt från Försvarsbeslutet 2000 och pekade på den oerhörda minskning av vår försvarsförmåga som gjorts genom ekonomiska neddragningar och ominriktning av Försvarsmakten.

Försvarsbesluten FB00 och FB04 innebar omfattande förbandsnedläggningar och en 80-procentig reduktion av insatsorganisationen. 2004 fastslår man också självsäkert att någon rysk förmåga överhuvudtaget inte kommer att finnas på tio år. 2005 års inriktning mot insatsen i Afghanistan (försvaret av Sverige börjar i Afghanistan) innebar ytterligare nedläggningar och att materiel som inte gick att använda utomlands avvecklades.
 
Hur påverkades då den svenska försvarsinriktningen av händelseutvecklingen i Ryssland? Redan 2007 kunde man märka en stor förändring i Rysslands agerande genom att man sa upp CFE-avtalet, 2008 invaderar man Georgien och 2010 fastslår man i sin nya försvarsdoktrin att ryska medborgare utomlands ska skyddas. I och med den ryska upprustningen som påbörjas 2011 pekar också ÖB på de allvarliga brister och den obalans som finns i den svenska försvarsplaneringen, något som fortsatt poängterats av ÖB fram till dags dato. 
Wiklund fortsatte med att mer detaljerat redogöra för det mycket bekymmersamma läget i Marinen. Slutligen påpekar Wiklund också det orimliga i att trots att det är 1007 dagar sedan försvarsberedningen startade sitt arbete så har vi fortfarande inte något försvarsbesluts, eller enkelt uttryckt – det är en beredning som är ”ur takt med tiden”.